1992, ett år efter att R.E.M. släppt sin stora genombrottsskiva Out Of Time kommer Automatic For The People och den inköptes reflexmässigt. Automatic är minst lika stark som Out Of Time och inte lika spretig som föregångaren. Det är mer flyt över hela skivan och det hänger ihop bättre. Det inleds med den suggestiva Drive som också var första singeln om jag inte missminner mig, en briljant låt. Sen lullar de på med Try Not To Breathe, The Sidewinder Sleeps Tonite och sen kommer en av deras största hits Everybody Hurts, videon till denna är så klockren. Everybody hurts är en av de bättre låtar jag vet. Nästa låt som satt stora spår är den geniala Man On The Moon som vad jag kan förstå handlar om den amerikanska komikern Andy Kaufman. Det blev ju senare en långfilm med den inte helt okände Jim Carrey i rollen som Andy. Sen kanske man trodde att det skulle vara slut på godbitarna men icke. Det näst sista spåret, Nightswimming är också otrolig.