Dozer har släppt fyra fullängdsalbum sedan starten 1996, ja man firade tio år som band i år. De första två släpptes av Frank Kozik på hans bolag Mans Ruin, "In Tail Of The Comet" spelades in 1999 och släpptes 2000 och blev bandets första fullängdsalbum och man kan säga att det svängde rejält från första stund med låtar som "Supersoul", "Inside the Falcon" och "Riding The Machine". Egentligen finns det inget spår på den första skivan som jag ogillar, det är ett jävla ös helt enkelt.

Året därpå eller om det var samma år som "In Tail of" släpptes så spelade man in uppföljaren med det poetiska namnet "Madre De Dios" och vad kan man säga, ingen som gillade deras debut lär ha blivit besviken på "Madre De Dios". Den öppnas med stenhårda nästan punkiga "Let The Shit Roll" sedan varvar man ner lite med en riffrockig historia som är döpt till "Freeloader" och på fjärde spåret ökar det igen med "Octanoid" och skivan avslutas också med en snabb låt (Thunderbolt). Höjdpunkten är dock "Full Circle" där man växlar tempo och Tommi (gitarr) får flyta ut i ett helt magiskt solo.

Tredje skivan "Call It Conspiracy" släpps 2003 på Molten Universe då Frank Koziks saga med Mans Ruin tar slut, bolaget är bankkrupt och i konkurs, många små band står utan skivbolag och får se sig i stjärnorna efter pengar för skivförsäljning. På "Call It" märks det att bandet vuxit ytterligare och man öppnar albumet med nästan poppiga "The Hills Have Eyes" som är en riktig hit, jag gissar att låten är döpt efter en gammal skräckfilm. Sedan fortsätter man med "Rising" och om den förra låten hade hitpotential så har "Rising" monsterhitpotential - det är riktigt bra. "Conspiracy" spelades in i Göteborg och producerades av gamle Satorsnubben Chips K som producerat band som The Hellacopters och Sahara Hotnights men jag vet inte hur mycket prägel Chips satt på Dozer för de låter ju lika blytungt som tidigare, möjligen har man en något tydligare ljudbild. Det som tidigare kändes som en betongvägg av ljud har lite flera nyanser. Detta är också en svidande bra rockplatta.

"Through The Eyes Of Heathens" släpptes förra året (2005) på amerikanska Small Stone Records, vinylplatta släpps på Molten Universe. Denna gång spelar bandet in på en liten ö utanför Helsingfors och producerar allting på egen hand. På ett av spåren gästar Troy Sanders (Mastodon) med sång och "Through The Eyes.." är troligen Dozers starkaste album där de breddat sitt musikaliska spektrum ytterligare, de har kanske gått tillbaka till tidiga Soundgarden influenser mer än de första albumens riktiga stonerrock ljud. Men vad vet jag, inte mer än att jag tycker att det är skitbra och albumet avslutas med den närmast episka "Big Sky Theory" och det blir bara löjligt om jag ska beskriva den låten, man måste lyssna på den.

Gillar man band som Soundgarden, Kyuss, Queens Of The Stoneage etc så borde man äga några album av Sveriges hårdast arbetande band Dozer, så är det.

Utgiven första gången januari 1967 och vad kan man säga om detta egentligen mer än att det är riktigt bra. Det känns väldigt knepigt för mig att ha någon utläggning om The Doors därför att jag helt enkelt kan för lite om dem. Det man kan säga om denna skiva är att det är ytterligare en skiva likt The Byrds albumet som tar en tillbaka i tiden, ljudbilden med Hammondorglar och nästan musikalartade vibb känns så karaktäristisk för den tiden och det säger jag trots att jag föddes på sjuttiotalet.

Andra låten på denna skiva heter "I Touch Myself" och handlar om kvinnlig mastrubation (heter det så?) och detta får jag reda på genom iTunes Music Stores information om bandet. Det blir ju så om man har iTunes när man sätter i en cd så letar programmet själv upp bandet på cd´n. Jaja den här skivan har knappt ens varit en parantes i mitt intresse för musik, men tidigare nämnda låt är faktiskt okej men inte mycket mer annars är det här skvalig ointressant radiopop från Australien.